Information om registret

Uppgifterna i Svenska Barnhälsovårdsregistret används för kontinuerligt lärande och ett förbättringsarbete som syftar till en jämlik och rättvis barnhälsovård av god kvalité över hela landet. Uppgifterna i registret används också för verksamhetsuppföljning och forskning.

Barn 0-5 år

Det är vi som arbetar i barnhälsovården i Sverige som driver registret. Vi samlar personuppgifter under de år ett barn har kontakt med barnhälsovården, dvs mellan födelsen och fem års ålder. Vi sammanställer, analyserar och rapporterar dessa data utan att något enskilt barn kan identifieras.

Källa till kunskap och utveckling

Exempel på data som vi samlar in är uppgifter om amning, tobaksrökning, vaccinationer, besök, längd, vikt, undersökning av språkutveckling, hörsel- och synförmåga och om vi skickar några remisser.

Vi samlar också in uppgifter om barns hälsa, till exempel om barn har astma eller eksem eller om de haft någon infektion som behandlats med antibiotika och om de råkat ut för olycksfall.

Under 2011 beviljades en ansökan till Sveriges Kommuner och Landsting om medel för att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, Svenska Barnhälsovårdsregistret, BHVQ. Ett viktigt syfte med BHVQ är att följa täckningsgraden i den svenska barnhälsovården utifrån principen i barnkonventionen  om alla barns rätt till hälsovård och alla barn och föräldrars rätt till undervisning om barnhälsovård.

Registret utgör en grund för kontinuerlig kvalitetsförbättring inom barnhälsovården och ger möjlighet att följa och jämföra implementeringen av det nationella barnhälsovårdsprogrammet och utvecklingen av hälsoläget bland barn nationellt, regionalt och på lokalnivå.

En allmän synpunkt på de framtagna kvalitetsmåtten för barnhälsovård är att de inte bör eller kan jämföras med de kvalitetsregistersystem som finns för övrigt inom sjukvården, där använda metoder ofta låter sig utvärderas med specifika resultatmått på relativt kort sikt. Barnhälsovårdens mått grundar sig mera på antaganden om långsiktiga allmänna hälsoeffekter baserat på insatser i barnhälsovårdsprogrammet men också på antaganden om att tillgång till vissa resurser ger förutsättning för hög kvalité, t.ex. genomförande av screening för postnatal depression hos mödrar, EPDS. Genom nationella jämförelser skapas incitament för verksamheterna att tillhandahålla en jämlik barnhälsovård över hela landet.

Population och täckningsgrad

Målpopulationen för Svenska Barnhälsovårdsregistret är 95% av alla barn 0-5 år i Sverige.
 Den praktiskt möjliga målpopulation utgörs dock av 95% av alla folkbokförda barn 0-5 år i Sverige.

Täckningsgraden i registret utgörs alltså av den andel individer som finns registrerade i registret av alla individer som ingår i den praktiska målpopulationen och beräknas som alla barn 0-5 år med data i registret/ 95% av alla folkbokförda barn 0-5 år. Täckningsgraden kan endast exakt bestämmas på nationell nivå eftersom föräldrar i princip har rätt att få sina barns barnhälsovård tillgodosedd på vilken BVC som helst i landet. En enskild BVC har därför ingen bestämd nämnarpopulation att jämföra med. Detsamma gäller för ett enskilt landsting eller en region. På nationell nivå kan vi dock med hjälp av uppgift om antal folkbokförda barn beräkna hur stor andel av dessa som barnhälsovårdsregistret har uppgifter om. På regionsnivå kan dock ett godtagbart approximativ mått på täckningsgraden erhållas.

En annan typ av täckningsgrad, anslutningsgraden, utgörs av andelen rapporterande enheter (vårdcentraler) av samtliga möjliga enheter för barnhälsovård i ett län/region eller i landet.

Barnkonventionen

Enligt artikel 24 i konventionen om barnets rättigheter har ett barn rätt att erhålla bästa uppnåeliga hälsa. Konventionsstaterna ska också säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården. Vidare ska staterna säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om, och har tillgång till, undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper. Ur detta perspektiv blir det en viktig uppgift för Svenska barnhälsovårdsregistret att övervaka hur stor andel av barnpopulationen som får tillgång till den generella barnhälsovården.

Sekretess och vårdnadshavarens rättigheter

Uppgifter i registret skyddas av hälso- och sjukvårdssekretessen i offentlighets- och sekretesslagen. I sammanställningar som görs går det inte att identifiera uppgifter om enskilda personer.

Medverkan i registret är frivillig och påverkar inte de tjänster eller den vård som barnet får på barnavårdscentralen. Ett barns vårdnadshavare kan när som helst ångra sig och begära att barnet inte ska registreras i registret. Alla uppgifter om barnet ska då omgående raderas från registret. Vårdnadshavaren kan också begära rättelse av felaktiga uppgifter.